Du är här:Start > Blogg

12 nov tisdag

Lejonet och Lammet

Bilderna av Gud i bibeln är långt ifrån entydiga. Tvärtom är de så mångfacetterade att vi kan ha svårt att ta in att det handlar om beskrivningar av en och samma personliga verklighet.

Bredden av bilder och begrepp för Gud utmanar vår vilja att boxa in och kontrollera vad Gud är eller inte är, bör eller inte bör vara. Om vi faller för frestelsen att vilja förenkla saker och ting för mycket, göra Gud enkel och helt begriplig. Då reduceras lätt Gud från den dynamiska verklighet som vi står i respekt, vördnad, lydnad inför. Till en behändig övernaturlig kraft som anpassar sig till våra värderingar.

I en sång som jag lyssnat, sjungit och spelat på ett bra tag nu finns det två bilder av Gud som kan tyckas vara direkta motsatser till varandra. De är tagna från Uppenbarelseboken kapitel 5 där vi läser hur Jesus Kristus både är Lejonet av Juda som har segrat, och lammet som blivit slaktat. Det ryms alltså sanningar om Gud både som segraren som vinner genom kraft och styrka och om Gud som offer för maktens brutala våld. Gud som låter sig brytas ner och genom denna smärtsamma död vinner Gud en evig seger.

Kan vi ha båda bilderna verkliga för oss samtidigt? I våra böner, i våra familjer, vårt församlingsliv?

Gud: Som övervinner ondskan genom att lägga ner allt försvar och låta sig utsättas för våldets logik, utan att öppna sin mun till försvar.

Gud: Som ska döma inte bara ondskan och döden utan alla levande och döda. Vars vrede över ondskan är outhärdlig. Som ryter från sin tron. En stridsman som strider för sitt folk.

Jesus lät sig brytas ner men besegrade döden och uppstod igen. Vi som följer honom är kallade att gå samma väg och inte ta makten i egna händer, lida med honom om det krävs. Det är dock inte samma sak som att acceptera allt som kommer ens väg utan att reagera. Jesus säger till sina lärjungar:

Se, jag har gett er makt att trampa på ormar och skorpioner och över fiendens hela välde. Ingenting ska någonsin skada er. Luk 10:19

Det finns en ond verklighet verksam i världen vars mål är att förstöra livet så mycket den kan. Om du är kristen står du under Guds beskydd och har fått Guds auktoritet att i Jesu namn stå emot ondskan när den står vid tröskeln till ditt hus.

Även detta är en naturlig konsekvens av att vi kallar Gud mest av allt kärlek. Guds kärlek är en förtärande eld mot allt som vill förstöra hans goda skapelse.

Till sist, bli starka i Herren och i hans väldiga kraft. Ta på hela Guds vapenrustning, den innehåller både delar till försvar och till attack (Efesierbrevet kapitel 6).

Gud frid önskar jag er!

15 okt tisdag

Bibeln i händerna på vanligt folk, och nobelpristagare.

En av den protestantiska kyrkans stora stoltheter är att man gav vanliga människor möjlighet att läsa bibeln själva på sitt eget språk. Luther i tyskland, Tyndale och andra i England gick emot kyrklig lag när de översatte bibeln till hemspråket och en del fick betala med sina egna liv för övertrampet.

Protestanterna fortsatte med att översätta bibeln var än man kom och missionerade. Det sågs som en av de viktigaste uppgifterna man hade. I Afrika, skriver teologen Allan Andersson, blev bibeln på det egna språket ett mäktigt verktyg för den inhemska befolkningen att börja kunna formulera sin tro utifrån den egna erfarenheten och den unika situation som man fanns i. Ganska snabbt utmanade man missionärerna västerländska idéer med argument från bibeln.

Resutatet blev en tro som var relevant för vanligt folk. Uttrycket för tron blev format av den speciella miljö där den togs emot och reslutatet är nu odiskutabelt, människor flockas till en tro som går att förstå och leva ut i vardagen. Detta kan man säga har varit styrkan med just pingstvännernas andlighet och bibelsyn.

Men det har också påpekats att det inte är utan problem. I Afrika har man tex motiverat månggifte utifrån bibeln. Det finns även en stor grupp pingstvänner som utifrån bibeln inte accepterar treenigheten. Från Amerika exporteras en märklig blandning av individualiserad kristen tro med den amerikanska drömmen som svårligen går att få i harmoni med hela nya testamentet.

Dessa och andra problem har fått en känd teolog att säga att vi lever i en tid då vi bör ta bort bibeln ur händerna på vanligt folk! Just för att vissa missförstånd ska kunna rätas ut. (Det man menar med detta skarpa förslag är ungefär att folk behöver läsa och leva ut bibelns budskap i gemenskap med andra och inte se sig själv som den största auktoriteten för tolkning.)

Missbruk till trotts är jag övertygad om att det var och är helt rätt att sprida bibeln överallt. Det som behövs är alltid det ramverk av gemenskap, reflektion, bön, mognad m.m Som bibeln själv förutsätter för att vi ska kunna formas till likhet med Jesus som är det levande ORD som är målet för alla andra bibelord.

Två år i rad nu har Nobels fredspris delats ut till en pingstvän från Afrika som lever sitt liv i Jesu efterföljd. På mycket olika sätt har deras tro fått dem att göra ett så stort kärlekens och fredens avtryck i sina miljöer att världen inte kan ignorera dem.

Det går inte annat än att vara stolt över de män och kvinnor som vigde sina liv åt att sätta bibeln i händerna på vanligt folk.

1 okt tisdag

Greta klimatet och bibeln

Från att sitta själv med ett plakat framför Sveriges Riksdag på
fredagar har Greta Thunberg nu blivit ett fenomen som har hela världens
uppmärksamhet. Och som känslorna svallar!

En del vuxna bara kan inte hålla tillbaka sitt förakt över en ung tjej som
dömer ut vuxenvärldens hantering av det som kallas klimatkrisen. De bara måste ha en åsikt om varför man inte behöver lyssna, eller varför hon ska vara tyst. Det handlar om hennes mentala hälsa eller förmåga förstå konsekvenserna av det hon säger, eller senast att hon är en bortskämd unge som borde gå tillbaka till skolan.

Medan andra tycker att hon på det stora hela beskriver verkligheten med en berömvärd passion.

Kristna som möter Greta och larmet om ett hot mot klimatet vill gärna hamna som folk i allmänhet i två läger och tar med sig sin syn på världen och Gud in i resonemanget. Jag vill  kommentera en religiöst formad klimatskpeticism som jag
anser vara ödesdiger.

Den säger ungefär att det inte spelar så stor roll vad vi gör med världen eftersom bibeln redan har avslöjat (klart och tydligt..) vad som kommer att ske och detta 
kommer att inträffa vare sig någon arbetar för eller emot ett bättre
klimat. Med denna position kommer ofta också ett cyniskt avfärdande av
både forskningen som säger att klimatet påverkas negativt av människlig aktivitet och sedan ibland också ett avfärdande av vår enskilda eller kollektiva förmåga att göra något betydande för att förändra miljön globalt.

Notera att inga av dessa argument behöver ha med varandra att göra. Men inte
sällan hör man dem ändå efter varandra som att de följer varandra logiskt, det gör de inte.

Sedan kommer ett bedrövande behov av att ge en sorts förklaring till att denna forskning kommit fram. För om den inte har någon empirisk
bas så måste det vara andra krafter som skapar och livnär dessa idéer. Och kristna har i sin tankearsenal inte långt till att hitta sådana bakomliggande krafter.

Det måste vara lögnens fader själv som ligger bakom dessa rön och som använder rädslan som nu gror för att föra fram sin plan att samla hela världen under antikrist välde.

Några tankar om varför jag tycker man tänker fel:

Konsekvensen blir passivitet, det spelar (nog) ingen roll vad vi gör så vi gör inget. Forskningen är oklar så därför går vi inget. Det spelar ändå ingen roll så därför gör vi inget.

Att Gud vet och har bestämt vad som kommer att ske fritar inte människan från sitt ansvar att göra det bästa hon kan av det som hon har framför sig. Vi måste predika till alla oavsett vad de kommer att säga. Vi måste göra gott mot alla även om de hånar oss. Vi måste arbeta för en fredlig värld även om det är brinnade krig runtomkring oss. Samma logik gäller vårdandet av Guds goda skapelse.

Man kan hävda att det finns osäkerhet om huruvida det är människan som ligger bakom uppvärmingen av planeten som vi nu ser och ändå förstå att vi bör göra så gott vi kan för att städa upp vårt nedsmutsande av planeten. Det borde till och med vara en självklarhet för kristna att tänka så utifrån Guds uppdrag till oss att vara vårdtagare av Guds skapelse.

Att förstå detta gör inte att man skrivit på en intresseanmälan till föreningen för antikrists övertagande av jorden (där det ryktas att påven är sekreterare).

En hel del omläsning behöver också göras om man menar att bibeln klart och tydligt säger att skapelsen kommer att gå under, förintas, och att det därför inte har någon betydelse vad vi gör med den. Talet om tidens slut i bibeln är av allt jag kan förstå inte förmedlat genom att ge ord för ord entydiga beskrivningar. Det tillhör en genre som tvärtom är medvetet kryptisk, full av bildspråk, metaforer och anspelningar som kan ha många bottnar.

Däremot talar hela bibeln om en Gud som skapade en god värld som återspeglar vem Gud är. Och som Gud en gång har tänkt att återupprätta till den härlighet som den hade från början. Och det kommer att ske genom stora svårigheter, genom katastrofer och nöd. Det kommer att ske trots makter som försöker förstöra och förnedra Guds verk och som kommer pröva vår överlåtelse till Gud.

Så om du är kristen och irriterar dig på klimativrarna. Sluta med det och gör istället rätt mot naturen av de skäl som bibeln ger. Gör någon samma sak av en annan anledning så var glad för det, du behöver inte dela deras världsbild.

/Kenneth

17 sep tisdag

Att tänka och leva i Gud

Vi har alla våra särskillda intressen och för mig råkar det ha fallit sig så att jag älskar teologi.

Man kan beskriva ordet som "läran om Gud". Det är ett oerhört brett område  som handlar om hur Gud förhåller sig till allting annat som finns till. Som du förstår är det ingen som kan ta in allt man kan säga om det men det finns ändå några som har en otrolig förmåga att ta in olika perspektiv. Medan andra blir oerhört skickliga på ett särskilt ämne.

Sådana människor fick jag chansen att träffa och lyssna på i helgen som var. Jag fick möjlighet genom församlingens och familjens generositet att åka till Cambridge utanför London och vara med på en konferens som handlade ungefär om hur Gud som treenig och världen hör samman.

Bibeln talar både om en värld som vittnar om sin skapare, om en Gud som ingen kan se och om hur Gud stiger ner och tar mänsklig gestalt och alltså blir en del av sin skapelse. Hur det hänger ihop har visat sig svårt att beskriva och misslyckandena har fört med sig verkliga problem. Inte bara för hur vi talar rätt om Gud (ortodoxi) utan också om hur vi lever rätt (ortopraxi) gentemot Gud, varandra och hela skapelsen.

Ett exempel: Under lång tid (ibland fortfarande) hade man oerhörda problem att förså hur Gud kunde bli människa, på riktigt eftersom man hade synen att Gud är evig, inte kan förändras på något sätt och därför är helt bortom vår värld. Då kan Jesus endast bli en skapelse bland andra och hela fokus för bibelns tal  om frälsning kan handla om att komma bort från den här smutsiga världen, smutsiga kroppen, till en annan, ren, gudomlig verklighet.

Men om Jesus verkligen blev en människa med en riktig kropp för att frälsa alla aspekter av skapelsen, då är Gud och skapelse inte skilda åt och frälsning kan börja handla om att den skapelse som vi lever i, och själva är, ska bli upprättad till den härlighet som den hade i början. Det förra har lett till ett förakt för skapelsen och den egna kroppen medan det senare åtminstone har förutsättning att leda till en respekt och ett hopp för dessa.

Det spelar roll vad vi har för idéer om Gud.

Guds välsignelser till dig / Kenneth

3 sep tisdag

Kyrkan mitt i staden

Helgen som kommer har vi som församling ett läger på en lägergård ute i vid havet. Vi har gjort det några år i rad nu och vi upplever alltid när vi åker därifrån att man är glad, kanske lite trött men ändå uppmuntrad.

Årets tema är "Kyrkan mitt i staden" och vi kommer att prata om hur vi ser på oss själva, hur vi tror att andra i samhället ser på oss. Om vi har ett uppdrag att vara just en kyrka mitt i staden och vad det isåfall betyder..

Temat kommer från att jag själv vill utmana mig och hela vår församling att titta upp från oss själva och våra behov till någon annan, till vad vi kan få betyda för någon annan. Ja för hela samhället. Eftersom jag menar att Jesus kallade oss till att gå ut, sträcka oss utåt. Inte för att samla folk till vår klubb utan för att försöka visa med ord och handling att Gud älskar alla människor. Så när vi är med och gör livet bättre för dem som bor omkring oss så utför vi vad Jesus har kallat oss till.

Detta är inga konstigheter. Detta finns i kyrkans DNA men alla tider har sina speciella utmaningar som kan göra att kyrkan drar sig undan till sin egen värld och blir en osund pool av självupptagenhet.

För jag menar precis det, att kyrkan blir osund om hon blir innåtvänd pch självupptagen. Evangeliet som Jesus predikade gällde och gäller alla människor. Det är ett offentligt budskap och erbjudande som omfattar egentligen alla och allting.

Utmaningarna är legio. Det behövs ett intellektuellt och moraliskt självförtroende som allt för ofta saknas. Det behövs en stabil identitet som kan vara öppen och söka dialog utan att tappa bort sig själv. Om språket och övrig kultur har blivit introvert behövs ett arbete för att kunna bli begriplig för andra m.m.

Allt detta är ett gediget arbete om man sjunkit in i sig själv och blivit bekväm där. Men Gud är nådefull och vi ska be och samtala och tänka tillsammans för att allt mer bli en kyrka mitt i staden.

Har du inte anmält dig kan det ännu finnas nåd.

Allt gott!

11 jun tisdag

Pingsten förenar

I vår tid behöver vi mer än någonsin hitta de krafter som förenar
oss. Som människa, medborgare i ett land, som släktingar och vänner och
även som troende kristna. På alla sätt som vi är människor är vi fomade i
gemenskap med andra och mår inte bra om våra relationer fungerar dåligt.

Den tekniska revolution på det sociala området som översköljt världen de senaste decenierna var kanske tänkt att förena människor. Men det verkar istället som att även om den ger oss en enorm översiktlig kunskap av människor och sammanhang så skapar den under ytan ett djupare avstånd som riskerar att bli allt mer oförsonlig ju mindre man faktiskt träffar människor med andra åsikter än mina egna.

Andra kandidater för ett sammanhållande kit i vårt samhälle såsom tron på nationen, välfärdsstaten, religion eller politiska ideologier verkar inte heller längre ha styrkan att förena. Vi finner oss i grupper och vårt sätt att leva verkar tyvärr skapa allt större raviner mellan dessa grupper.

I den här tiden har ju kyrkan mer än någonsin en chans att visa att man
är annorlunda. Lever för ett annat sorts rike. Ett rike vars mål är
enhet i kärlek där skillnad finns men i harmoni. Där minsta antydan på
olika åsikter inte betyder tack och hej utan dialog. En gemenskap där
man avvaktar med domarna över de andra och söker fred så långt som det beror på en själv.

Hur är detta möjligt?

Ja, det kan se dystert ut men för den som tror på Gud finns hopp. Biblen
säger att Gud har utgjutit sin Ande över alla som vill ta emot den. Och
alla dessa, så olika de är, blir barn till Gud. Adopterade in i samma
familj och blir beordrade av sin Far att komma överens. Detta vill Gud
hjälpa oss med genom att ge oss kärlek till varandra som kan övervinna
det som vill splittra.

Kyrkan är inte heller någonsin till bara för sin egen skull utan ska arbeta för att Guds vision om en förenad mänsklighet blir allt mer verklig i de samhällen där vi finns.

Det blir helt enkelt rätt så häftigt att få se det som vi kallar Guds rike när det kommer i sin fullhet. Fram till dess säger biblen att vi fått Anden som en pant på det som ska bli fullbordat. Gud har börjat förena människor. Låt oss vara de som arbetar mot samma mål!

7 maj tisdag

En eld

Förra veckan var många i vårt land samlade kring brasor och sjöng in
våren. Själv var jag med några vänner här i kyrkan och vi spelade Rock,
blues och lite country. Det var riktigt kul.

Jesus sa vid ett tillfälle "Jag har kommit för att tända en eld på jorden, och vad jag önskar att den redan var tänd." Luk 12:49

Ja det var en sorts eld som Jesus tände på jorden. Men inte den vanliga
sorten som man får se på Valborg utan en som brinner på insidan av
människor. Den ger också ett sken och utrstrålar en värme men inte
mätbar i lumen och celsius.

Elden är en bild av den Ande som Jesus bad hans efterföljare att vänta på. Guds egen helige Ande, Jesu Ande, livets Ande, glädjens, kärlekens, hoppets och
fridens Ande. Den Anden utgöts på den första pingstdagen när man var samlade i Jerusalem för att fira att Gud hade gett lagen till Moses på Sinai berg. Och Jesaja 700 år gamla profetia gick i uppfyllelse:

"Nej, detta är förbundet som jag efter denna tid ska sluta med Israels hus, säger
Herren : Jag ska lägga min lag i deras inre och skriva den i deras
hjärtan. Jag ska vara deras Gud, och de ska vara mitt folk". Jes 31:33

Det finns ingen större gåva, inget högre att sträva efter eller ha som mål
med sitt liv än att låta sig uppfyllas av helig Ande. Gud själv vill ta sin boning hos dig, komma dig nära.

"Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då får ni den helige Ande som gåva." sa Petrus på den första pingstdagen.

Ett löfte från Gud kan man lita på. Så, vänta inte, låt dig uppfyllas av helig Ande!

Gud välsigne dig!

 

2 apr tisdag

De glada nyheterna

Det må vara ett bra tag sedan Jesus vandrade runt och gjorde gott men för varje människa som upptäcker vem han är så är det för den personen glada nyheter.

Jesus går fortfarande omkring och visar vem Gud Fadern är för människor. Det är fortfarande Jesus som är Guds fullkomliga avbild i mänsklig gestalt. Och när Guds Ande lyser upp vårt inre då kan vi se det vi inte kunde se innan: Att Jesus är vägen sannignen och livet, att ingen kan komma till Fadern utom genom honom.

Det är dessa nyheter, denna syn, denna tro, som väcker en djup, äkta och sprudlande glädje i människan.

En glädje som inte går att hålla tillbaka. Vi ser den i bibeln hos människor som får se Guds härlighet. Vi ser det i det som vi kallar Gamla Testamentet, i lovsångerna som väller fram inför Guds storhet och godhet. Men ändå allra mest i mötet med Jesus Kristus. När han rörde vid människor kunde de inte hålla tyst även då han så åt dem att hålla tyst. (Troligen för att han inte ville att de skulle provovera  Jesu motståndare till handling innan tiden var inne). Istället hände det ofta att dessa människor gick runt och ropade och skrek så att det samlades stora skaror av människor runt Jesus.

Hur skulle det se ut om människor i Nordmaling fick uppleva Guds godhet? Fick SE vem Jesus är?

Jag tycker mig höra och se denna glädje omkring mig. Vi fick smaka på den när Triumphant Gospel från Mellansels folkhögskola gästade oss i lördags. Visst, musiken svänger rejält och harmonierna sitter. Men allting andades en annan sorts glädje än bara den musikaliska. Där fanns samma glädje som gjorde att sångerna de sjöng blev skrivna till att börja med. En smittsam hyllning till Jesus. Det var Gospel: De glada nyheterna!

15 mar fredag

In i fastan

Vi är inne i tiden på året då många kristna avskiljer sig på ett speciellt sätt för Gud. Det gör man till minne av Jesu egen ökenvandring då han fastade 40 dagar och nätter. Det är också en förberedelse för påsken som närmar sig.

Att avstå från någonting för att kunna vara tillgänglig för något annat är nödvändigt på olika områden i våra liv. I bibeln finns den vardagliga bilden av en idrottsutövare som tränar sig, tuktar sin kropp med träning och ger den nyttig kost för att bli så skicklig som möjligt när tävlingen kommer. Vi ser ju hur oerhört långt man måste hänge sig åt sin sport om man ska nå långt. Det blir hela ens liv.

Han som skrev det säger att det är gott att öva sin kropp. Men han går vidare och säger att det är ännu viktigare med gudsfruktan för den har ett värde både nu och i livet efter detta. Själv håller han ordning på sin kropp för att inte komma till korta i sin egen strävan att tjäna Gud.

Den som provat att be vet att kroppen är med när man ber. Man ber med hela sitt jag och om man inte säger nej till trötthet, rastlöshet och annat så kommer man ha svårt att be.

Tankelivet finns också med, naturligtvis. Men det kan lätt skena iväg och inte hjälpa till i bönen. Tankarna får inte flyga iväg hur som helst om vi ska kunna be.

Sedan är människan också ande. Jesus säger att hon ska be i ande och sanning. Det kan ha att göra med sådana saker som våra motiv. Ber vi för att själva få eller har vi andras välsignelse i tankarna? Den som ber efter Guds vilja ber en god bön. På den vägen behöver vi hjälp av Guds egen Ande som vill hjälpa oss att be.

På alla dessa sätt måste vi klara av att säga nej till något för att kunna säga ja till att göra oss tillgängliga för Gud. För Guds närvaro och för tjänst.

Har du frågor, fungeringar till Gud? I öknen där Jesus fastade klarnade hans blick. Jesus förstod där och då vem han var och vem han inte skulle bli. Vad han skulle vara tvungen att säga nej till för att kunna säga ja till att bli din och min räddare. 

I vår församling har vi avskiljt tisdagar för gemensam fasta och bön. Välkommen
att följa med in i fastetiden på något vis som du själv bestämmer. Det
kan handla om att avstå ett mål mat, tv-fasta en kväll. Stänga av
mobilen en eftermiddag och ge tiden åt Gud.

Gud välsigne dig /Kenneth

 

Om bloggen

Här skriver församlingens pastor Kenneth Mattebo.